Funderar på att börja skriva en bok om migsjälv. Om min uppväxt.
Inte för att det är en sorglig ghettohistoria, eller en annan hemsk historia heller för den delen.
Jag har gått igenom det som många andra gjort.
Men min tanke med att skriva ner allt är mer att jag ska få en helhet. Förhoppningsvis förstå vad som format mig till den jag är idag. Och även bearbeta saker som jag egentligen inte tycker tynger mig längre, men som ändå finns där i bakhuvudet.

Själv älskar jag ju att läsa självbiografier om folk som haft en jobbig uppväxt eller vart med om annat jobbigt, men som har kommit ur det och klarar sig bra.
Min innehåller inte drogbroblem,misshandel eller utnyttjande. Eller på sitt sätt gör den det.

Fast tanken är att skriva en bok till migsjälv. Inte en bok som hela världen kan läsa sedan.
Typ en dagbok.

Vad tror ni, kan det vara ett bra sätt att bearbeta och förstå?

                                                         ja ja, ha en bra dag.
                                                               Kramar